Hoppa till innehållet
Bajs blir grönt guld
28 april 2017

Bajs blir grönt guld

Bajs blir grönt guld

I Jord & Skog, en bilaga till Västerbottningen, skriver Fredrik Bjärnesand om Green North projektet; Effektivt nyttjande av massa- och pappersindustrins restslam.

Rötslam är en restprodukt från reningsverk som betingar stora kostnader för landets kommuner då det länge ansetts innehålla för mycket miljögifter. I Nordmaling påbörjades i vår ett projekt som ska omvandla skiten till värdefull mull.

-Nordmalings kommun är lite av en pionjärkommun, säger Rune Berglind och Per Leffler.

Rötslam är den näringsrika sörja av mikrobiologiskt bearbetat bajs och annat organiskt material som avskiljs ur avfallsvattnet vid reningsverk. Bland föroreningarna finns allt från giftiga metaller till mediciner och färgämnen från kläder.

-Ett stort spektrum av miljögifter finns med i relativt låga haltnivåer, men samtidigt är slammet ett utmärkt gödningsme­del. Men ingen har velat ta i det med tång, säger Rune Berglind, som driver kon­sultföretaget D-Tox AB.

Tillsammans med kollegan Per Leffler har de i vinter inlett ett samarbetsprojekt med Nordmalings kommun som delprojektägare, inom EU-måltvåkonsortiet Green North. Det handlar om att utvärdera en metod för av­skiljning av rötslammets toxiska (giftiga) komponenter.

-Syftet är att hjälpa kom­munen att spara in deponikostnader och göra avfallet användbart eller säljbart. Det borde kunna göra nytta som gödningsmedel i rabatter och gräsmattor, åtminstone på mindre känsliga odlingsplatser inledningsvis, säger Berglind.

Saneringsmetoden går ut på att binda upp (demobilisera) föroreningarna med olika konstellationer av uppsugande material (absorbenter).

Möjligen kommer tillsatserna även att kunna påskynda nedbrytnings­processerna för organiska föroreningar. Idéerna och tekniken har utarbetats inom tidigare miljöforskningsprojekt, däribland inom Marksaneringscentrum Norr, där Berglind och Leffler tidigare varit verksamma.

Nyligen var de på Nordmalings kommuns deponi­anläggning Bratthalla, där 16 ordinära sopkärl fylldes med rötslam uppblandat med bark. Tunnorna förva­ras nu under kontrollerade former på Miljötekniskt cen­trum (MTC), Dåvamyran, Umeå, för framtida kemiska och toxikologiska analyser samt utvärderingar. -Vår metod är tänkt att vässa saneringsprocessen, förhoppningsvis ska ett plus ett bli tre, säger Leffler.

 

"Kan lösa stort problem"

Saneringsprojektet faller väl ut kommer många kommuner att kunna spara både pengar och miljö. -Löper projektet på som vi hoppas på kan det bli miljömässigt stora fördelar eftersom vi och andra kommuner har problem att ta hand om slam, säger Jan Engman, gva-ingenjör Nordmalings kommun. Kommunens roll i jordsaneringsprojektet är att tillhandahålla det barkuppblanda de slammet till försöken, liksom att stå för medfinansiering.

-Slam är både ett nationellt och internationellt problem att omhänderta på ett bra sätt, det här kan kanske lösa en stor del av den problematiken, säger Jan Engman.

Det är ingen liten proble­matik. Årligen renas enbart i Nordmalings reningsverk drygt 0,4 miljoner kubik­meter vatten. Slammet som produceras uppgår till cirka 445 ton årligen.

-Det innebär att vi slipper köra en container i veckan med lastbil fram och tillbaks till Dåva deponianläggning i Umeå, med minskade kost­nader för både uppläggning, transporter och miljöpåver­kan. Slam är förenat med kostnader hur vi än gör.

Om jordsanerings-projektet faller väl ut kommer slammassorna i framtiden kanske att kunna användas direkt som gödsel eller liknande, i exempelvis parker och rabatter. Dessutom blir det ett ypperligt material för att förbättra sättningar i gamla nedlagda deponier, eller så kanske det kan förädlas till pellets, resonerar Jan Engman. Det får försökets slutresultat utvisa, säger Engman.

 

Foto/Text: Fredrik Bjärnesand, Tidningar i Norr, Jord & skog. Tel. 0930-77 31 20


Fler artiklar

Vårmöte för nästa steg

16 maj 2018
EU-projektet Green North har nu varit en verklighet i ett och ett halvt år och gick i samband med vårmötet in i nästa fas och ser med tillförsikt...

Stor aktivitet i samtliga projekt

15 mars 2018
Demonstrationsprojekten i Green North går fortsatt framåt med olika aktiviteter i olika projekt. I projektet med biokol från slam har en 20L...

Stina forskar hela vägen till Mars

9 februari 2018
Det tar ett år att resa till Mars – och det samlas stora mängder av avfall under tiden. Umeåforskaren Stina Jansson hjälper NASA att lösa...


Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun