Hoppa till innehållet
Stina forskar hela vägen till Mars
9 februari 2018

Stina forskar hela vägen till Mars

Det tar ett år att resa till Mars – och det samlas stora mängder av avfall under tiden. Umeåforskaren Stina Jansson hjälper NASA att lösa rymdskräpsproblemet. Parallellt arbetar hon med ett projekt med förorenat vatten i de fattigaste delarna av Sydafrika, Tanzania och Marocko.

Rymdmyndigheten NASA ska skicka fyra astronauter till Mars. De genererar 2.5 ton avfall i farkosten under den långa rymdfärden som tar två år. Avfallet måste tas om hand och det är här som Stina Jansson kommer in i bilden. Målet är att omvandla rymdsoporna till gas och kol. Men det är ingen liten utmaning som forskarna står inför.
- Det är trångt i en rymdfarkost. Det är en av flera utmaningar, apparaten får inte ta för stor plats. Sedan får det inte lukta illa, det finns nog med dåliga lukter där ändå, konstaterar Stina Jansson som till vardags är universitetslektor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

  Via ett anslag från Vinnova kom möjligheten att åka över till välkända Kennedy Space Center i USA för att tillsammans med ett forskarteam försöka lösa problemet kring avfallet under den kommande färden till Mars i projektet Trash to gas. Stina Jansson har doktorerat på förbränning av hushållsavfall och bildning av dioxiner under förbränningen och det visade sig att det fanns gemensamma intressen som lockade.
– Det tar ett år att åka till Mars och lika lång tid tillbaka. Det finns nog med rymdskrot där man bör vara försiktig med att slänga ut mer. Dessutom finns det etiska aspekter på att släppa ut någonting som inte är behandlat. Vi vet helt enkelt inte vad som händer där ute i rymden, om bakterier kan kolonisera någon liten rymdsten eller något. Gasen ventilerar vi ut.

Vistelsen på rymdcentret omgavs av rigorösa säkerhetsbestämmelser och sekretess. Stina Jansson kunde, exempelvis, aldrig röra sig helt fritt. Eftersom hon inte är amerikansk medborgare hade hon en kollega med sig vart hon än skulle gå.
– Det var speciellt på många sätt men också fantastiskt. Det är inte många svenska forskare som fått en sådan här möjlighet.

Samtidigt som Stina Jansson arbetat med ett av de mest högteknologiska forskarprojekten du kan tänka dig så har hon också jobbat i ett annat projekt som har gemensamma nämnare, men som i det mesta ligger så långt bort åt det andra hållet som tänkas kan.
– Så är det nog. Det handlar om att behandla fuktigt avfall som, exempelvis, bajs i rymdprojektet. Det sammanfaller det vi jobbar med i Sydafrika, Tanzania och Marocko. Både i små, otillgängliga byar och i kåkstäder har man stora problem med att avföring och annat förgiftar vattnet och vi jobbar med enkla kol för att rena avloppsvattnet. Vi använder kol från avfallsmaterial, precis som i NASA-projektet. Vi lär oss med andra ord att hitta gemensamma lösningar ur helt olika sammanhang.

Att förändra synen på avfall, att se den som den resurs den verkligen är och utveckla cirkelbruket, återvinningen, är en av mänsklighetens största utmaningar för framtiden, menar Stina.
– Avfall är inget bra ord helt enkelt. Vi har lärt oss kasta saker utan att bry oss vad som händer med det, men vår jord är i grunden precis likadan som den lilla rymdfarkosten. Avgränsad och känslig. Vi har bara så svårt att ta till oss detta. Det är enklare att förstå när man ser fyra personer i en liten burk i rymden.

 


Fler artiklar

Vårmöte för nästa steg

16 maj 2018
EU-projektet Green North har nu varit en verklighet i ett och ett halvt år och gick i samband med vårmötet in i nästa fas och ser med tillförsikt...

Stor aktivitet i samtliga projekt

15 mars 2018
Demonstrationsprojekten i Green North går fortsatt framåt med olika aktiviteter i olika projekt. I projektet med biokol från slam har en 20L...

Birgitta håller koll på siffrorna

15 januari 2018
Birgitta K Berglund håller inte bara ordning på ekonomin vid den kemiska institutionen – Umeå Universitets största. Hon är även Green Norths...


Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun